Tysk djävul
Idag har jag fått mitt livs utskällning.
Det var Axel som släppte ut allt sitt vrede över mig.
Försvarslös stod jag där och tog hans skit
Hejdlöst vräkte han ur sig sin besvikelse och lät mig minsann veta hur mycket han tyckte att jag var värd. Knappt ett ruttet öre om jag förstod det hela rätt.
Hans stirrade stint på mig och gormade och härjade ohämmat.
Jag försökte att tala honom till rätta. Först lugnt och sansat, sedan mer stressat och slutligen gav jag upp. Förödmjukad inför hela morgonpigga staden!
Sedan högg Axel tag i kopplet och drog så hårt och långt bort från mig som han förmådde. Axel är kollegan Ps Tasmanske djävul (läs Tysk terrier) som jag ska passa över dagen. Plötsligt känns hamstrar som ett väldigt underskattat husdjur!
Kommentarer
Trackback