skogsråa

Tjohooo! Ett knippe endorfiner kommer lastat!

Jag har brottats med hantlarna i gymmet i en dryg halvtimme och är på strålande humör!

Igår var det första dyket för terminen. När jag insåg att jag skulle hamna i en nybörjargrupp var jag nära att falla ned på knä och kyssa min ledares fötter. Förra året fick jag delta i en grupp som skapats för att vidarutbilda ledare och det var onekligen tidernas utmaning. Det ska bli så skönt att få vara bäst i en grupp och att slippa knäppa och överdrivet avancerade övningar som "töm cyklopet medan ni dyker baklänges genom en rockring fyra meter under ytan samtidigt som ni byter badkläder med varandra" eller nått.




Lite påminnelse.
Vi fick hemläxa igår. 10 gånger om dagen ska vi tryckutjämna för att öva upp våra ovana öron.

Nu ska jag och mina boots gå hem!

Måste vila min rygg som resignerat något i sitt tillfrisknande, det är inte sååå illa (Inte sååå illa = kan fortfarande andas och stå upprätt), men jag vill ändå kunna slå klackarna högt i taket ikväll.
Jag ska ta bussen in till stan ikväll! Fattar ni!? Jag har inte åkt lokalbusstrafik på egen hand sedan jag gick i tvåan på gymnasiet. Hur ska detta gå!?

Jag: OK, jag kanske är lite störd. Men det spelar ingen roll att det här är sjuk smärtsamt, jag ser det ändå som lyxigt!
Vaxerskan: Ja, lite störd är du nog!

Vaxerskan har nu lobbat varje gång jag har varit hos henne för att jag ska prova epilering. 1600 per gång och just nu med en rabatt på 15 %. Hon tror att det ska räcka med 4 gånger och sedan behöver jag aldrig mer raka/vaxa bikinilinjen. Aldrig aldrig aldrig mer! Never ever! Nunca! Ei koskaan! никогда! A-L-D-R-I-G mer I tell you! Hur under-fucking-bart vore inte det?

Faan! Nu har jag tappat bort den där lilla pekgrejen till mobilen! Det må mest ha varit en tidsfråga, men ändå!

Jesus krist! Jag känner mig som quasimodo! Hur snabbt efter ett ryggskott kan man träna?

Hur många gånger om dagen ska man behöva tänka "det är inte det här jag är utbildad till att göra/anställd för att göra" innan det är legitimt att söka sig vidare?

Försöker att försona mig med min nya hårfärg, det blev lite rödare än planerat, men mörkheten är perfekt. Provar med jämna mellanrum att se mig i spegeln och tänka Rose McGowan Rose McGowan Rose McGowan Rose Mc... hmm, ni fattar! Kanske jag plötsligt ser en sexig helthet och inte bara en röd kalufs!

Snön värker ner! Tiddelipom! Det snöar!

Ryggen känns bättre och det är inte längre en smärtsam kamp att sitta upprätt. Det betyder att det snart är dags för mig att skutta (överdriftsvarning!) in i bilen och rulla nedåt. Lite ångest, lite lättad.

Ska åka förb syrran och bytlåna lite fimer med henne. Hemma ligger dessutom Deer Hunter och de sista avsnitten av Band of brothers och väntar. Det gör med andra ord inget att allt är täckt av snö och att min rygg inte riktigt är redo för gymmet, jag och Eskil ska ha det störtmysigt i soffan!

(bävar dock för att behöva infria mitt och Kollegan CMs nyårslöfte om att ta hurtiga promenader några gånger i veckan upp för Hakarpsbacken... det är nämligen egentligen inte så mycket en backe som en lodrät vägg *rysa*)

Datorn är åter i mina armar. Halleluja! Far och Mor kidnappade den och for över nyår till Täby.

Så vad har skett:
Jul firades, lite kamera mottogs och användes under mellandagarnas festligheter mycket frikostigt.

Och så kom nyår! Dagen innan sa min rygg "Tack för i år" och slutade därmed att funktionera som en normal rygg. Med andra ord ryggskott! Jag vet inte varför jag grät... var det av den skärande smärtan, paniken över att inte få luft eller bara för att jag insåg att mina nyårsplaner gick åt skogen.

Så istället för att åka till Karbenning, utanför Västerås, äta god mat, dricka bubbel och basta i goda skogstokars lag firade jag kvällen med Systeryster (tillfrisknande från magsjuka), hennes Sambo T (tillfrisknande från förkylning) och guddottern A med 40 graders feber och full av tigerbett (läs vattkoppor). Innan tolvslaget for jag hem, stängde av telefonen, gömde alla klockor och bäddade ner mig med citadon, Hägendaz och Planet Terror.

Lite tragiskt, jävligt underbart!

Står mitt i vörtbrödsdegen och smörkolan och gastar "Stääääng dörren, min jäst går åt he***vete" så fort någon vågar sticka näsan innan för den blå dörren på ett vitt hus i skogarna.

Pappa kom just in och såg sig ilskat omkring. "Jag tror Eskil har snott mina skyddsglasögon!" I två sekunder tittade jag på honom och funderade hur många skyddsglasögon mannen har efter som ett par blivit stulna av kleptomanisk hund och ett annat par satt i pannan på honom. Insåg sedan att de han letade efter var de samma som satt ovanpå hans huvud och hunden därmed var oskyldig. Jag lyckades mellan skrattsalvorna förklara vart hans glasögon "försvunnit".

Bad honom sedan med vänlig och bestämd röst att att stänga dören och sluta förstöra min baknig.

Hemåtfärd! Ska försöka att inte skrika mig hes till Jingle bells i bilen. Här kommer ett klipp att underhålla er med tills nästa inlägg görs mellan julklappsshopping, julbak och familjemys.




Puss och julnyp

Syster har fått uppdraget att shoppa julens öl och snaps och följande repliker utbyts...

Syster: Vad ska vi hör för öl?
Pappa: Äh! Bara det är alkohol i så.
Jag: MÄ! Skärp dig! Vi ska ha Nils Oskars Julöl.
Syster: Vad ska vi ha för snaps då?
Pappa: Äh! Bara det flyter!
Jag: MÄ! Skärpning! Vi ska ha OP, det passar mina snapsvisor bäst till!

Vi har alla olika standarder!